Fem-tentor är värre än (s)ex-tentor

Idag skrev jag FEM-tentan. Jag har nog aldrig varit så nervös inför en tenta. Satt på tåget in till KTH med hjärtklappningar. Andreas pratade om saker som han såg, jag fattade ingenting. Sen lugnade han ner mig när han förklarade att en del av nervositeten beror på att kroppen vill skärpa sig för att man ska göra någonting som kräver full koncentration, medan den andra delen av nervositeten grundar sig på att jag är orolig för att tentan ska vara svår.
Jag köpte mig lite energi i form av dextros och gick sen för att skriva tentan som jag hoppades så mycket på. Den började bra, en uppgift som jag visste hur jag skulle lösa. Men sen gick det bara utför. Alla uppgifter var annorlunda mot vad jag pluggat på. Fanns en till deluppgift som jag kunde lösa. Sen intalade jag helt enkelt mig själv att jag inte kunde mer, tro fasen att jag inte kunde det då heller. Så jag gick därifrån och fick lite tröst av Andreas. Snacka om att jag kände mig som en jubelidiot.

Men Andreas som råkar vara världens bästa pojkvän gav mig lite pengar att shoppa för. Jag köpte nya gardiner till sovrummet, ett förkläde till Andreas och ett par nya stövlar. Nice! Nu kan jag överleva snön igen.

Sen käkade jag med Signe, Fredrik, Andreas, Ulf, Pinnen, Olof och Vernonica på Ciao ciao. Tog en vegetarisk jättesmaskig pizza.

Efter lunchen åkte jag och Signe hem till mig och pluggade lite strömning.
Det var riktigt skönt att få tillbringa lite tid med Signe igen. Jag har verkligen saknat våra pratstunder.
Vi hann planera kommande veckas träningsschema också. Det är bra spenderad pluggtid :D