Ett grodparadis

Jag känner att jag har lite att göra. Eller egentligen inte, men det är som vanligt. Man har aldrig så rent hemma, så lite tvätt i tvättkorgen, så lite blommor som behöver vattnas osv som när man har tentaperiod.

Sitter och planerar min sommar. Jag, Signe, Jocke och Andreas ska åka till Arholma någon gång och bara ha det skönt. Titta på grodorna som hoppar runt, ta med oss kaxkatten och fegiskatten, basta med havsutsikt, ta kort i solnedgången, grilla, sjunga lägereldsvisor, ja ni fattar. Det SKA vi göra.
Jag var på Arholma två gånger förra året. En gång på försommaren tillsammans med Romina och Alex (ja, Andreas var också med), och en gång med några kompisar till Andreas.
Jag fick då lära mig att när man ska gå från huset till bastun behöver man en ficklampa. Inte för att det är svårt att hitta vägen annars, utan för att man ska se upp med var man trampar. Det är nämligen väldigt lätt hänt att man trampar på någon av de hundratals grodor som ger sig fram på natten. Det var så sjukt mycket grodor. Som en bisvärm, fast grodor. En grodsvärm helt enkelt.

Signe och jag ska även dansa barbenta i våra snygga klänningar med våra slankare och starkare kroppar. Oh yeah we will!