Idag fick jag många flashbacks - till samma tid hela tiden.
Först upptäckte jag en kommentar om en bild som jag gjorde under denna tid, sedan dog min mobil och jag kom på att den inte borde dö eftersom jag fick den under denna tid - detta ledde till att jag och Andreas satt och diskuterade lite om denna tid på tåget hem. Efter det bytte jag till min gamla mobil och fick ju därför ännu mer påminnelse om denna tid, i form av sms, bilder osv.
Denna tid var när jag låg på sjukhuset. Det händer ibland att jag får tillbakablickar och minns saker. Ofta blir jag ledsen och kommer ihåg hur jobbigt jag hade det, fast just nu känns det helt otroligt att jag inte orkade gå mer än ca 100 meter innan jag blev farligt trött. Men nästan jämt när jag tänker på den tiden då jag hade det så jobbigt så påminns jag även om vilken underbar familj och vänner jag har. Pappa brukar skoja och säga att han förbrukade bensin för mer än 10 000 under tiden jag var inlagd. Han åkte upp till mig i princip tre-fyra gånger i veckan. Ännu mer när Andreas var förkyld och inte kunde komma och hälsa på mig. Jag fick en massa underbara sms från mina vänner som visar att de verkligen bryr sig. De var även och hälsade på ett antal gånger. Det gör nästan att det hela var värt det. Eller det var värt det. Jag hörde ett jätteklokt citat en gång. Hon som sa det har haft det ännu värre, men jag tycker det kan passa in på alla som någon gång upplevt någonting liknande. "Det är livets överkurs!" Tänk bara så mycket jag har lärt mig genom att uppleva det.
Jaja, nog om det. Andreas och jag tittade ju på Changeling idag. Den var väldigt bra, rekommenderar jag verkligen. Däremot hade jag velat byta ut min stolsgranne (inte Andreas) mot någon som INTE satt och sa saker högt för sig själv i stil med: "Yes!" "Aha, där fick de!" osv. Men annars finns inget att klaga på. Filmen var grym!
Och, och, och! Idag fick jag mina skoboxar från Bluebox. Jag var lite skeptisk till att de verkligen skulle vara så stapelbara som det stod i texten. Men all denna skeptis är nu som bortblåst. Jag skulle säkert kunna ha femtio boxar ovanpå varandra utan att de skulle ramla. Nu har jag åtta, och de står som berget. Jippi!
Nu ska jag gå och lägga in dem i nån garderob eller så tror jag. För de är ju tyvärr inte tillräckligt fina för att ha framme. Men tro mig, det finns såna skoboxar - så fina att man kan ha dem framme i vardagsrummet, och en dag ska jag vara ägare till ett dussin sådana, en dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar